Hej alla läsare. Det är såhär att jag är mamma till en liten busunge på 20 månader. Jag har för längesedan insett att jag inte kan ta emot min lilla busfrö när hon måste prova det högsta ställen och leka på samt ta stora risker när hon leker. Hon är väldig aktiv barn som älskar att leka utanför hemmet oxå. Hemma sitter hon mestadels framför ett dans och sångprogram för småbarn med kinesiska som språk. Hon kan sitta där ca 4 h varje vardag och mycket längre tid på helgerna om jag inte tar med henne ut. Min man jobbar alltid långa timmar på helgerna och på vardagar jobbar han 3 kvällar. Det blir oftast jag som måste vara den tråkiga föräldern som nattar Vivian, hindra henne från att skada sig riktigt allvarligt samt ser till att hon får mat och aktivitet. 

 

Denna vecka har jag börjat ta med henne ut efter förskolan och låta henne leka. Nu tränar vi även på att gå fint i offentliga rum så hon gör av med lite energi och kan gå efter mig. Emporia i Malmö är en väldig bra ställe att träna och leka på. När Vivian är på förskolan har jag begränsat med tid för att söka jobb, det är tungt ibland och man tappar motivationen då och då. Speciellt när man inte har så mycket arbetslivserfarenhet, inget körkort, inget färdig utbildning men som inte har råd att studera klart. Jag försöker byta brasch oxå men det är svårt. Tiden är verkligen begränsad, oftast har jag bara 2-3 h att skriva ihop något. Dagislämningen och hämtningen tar ca 30-40 min.Vivian är dessutom en bestämd liten dam som vet vad hon vill ha. Hon kan inte prata ännu men hon använder flitigt kroppen för att prata. Denna vecka har hon börjat med att göra ljud/försök till att prata ännu mer. Vi får hoppas att hon lär sig prata vid 2 års åldern.